Livet.

En kan bli aning snopen när en packat väskan i tron om att jobba dygn. Och så ankommer man och ens chef tittar konstigt på en och frågar vad jag gör där? Ja jobba tänkte jag. Men icke. Jag hade skrivit fel i min bibel (kalendern jag lever efter). 


En som blev väldigt glad när jag kom tillbaka till farmor och farfar var iallafall Lejsan. Hon skulle sovit där och stod i fönstret när jag åkte därifrån till jobbet. Jag är inte blödig men då började jag känna lite vemod. 

Hon verkade också tycka att bara en halvtimme var långtid så när jag kom tillbaka paxade hon mitt knä tills vi for hem igen. 

Kommentera här: